Jag har hittat min passion.

Jag har nu påbörjat det allra sista momentet i min utbildning; Pressprojektet 2011. Tillsammans med fem brudar ska jag producera ett gäng uppslag som en av lokaltidningarna ska trycka under sommaren. Jag är helt sjukt taggad!! Det är nästan overload med idéerna!

Vid sidan av projektet, går jag också en fotoutbildning. Jag måste säga att det var ett bra tag sedan jag kände att jag verkligen brann för något, men foto har tänt en sjuhelsikes brasa inom mig. Det är så intensivt, otroligt jävla svinkul med foto att jag nästan blir prillig! Jag fullkomligt slukar alla fotoböcker som kommer i min väg och jag kan sitta i timmar och bara testa olika kombinationer av kamerafunktioner, ta hysteriska närbilder och planera fotojobb.


Varför har jag inte hittat detta tidigare??

Hand me a pen, I'll sign!

Hatälskade Aftonbladet har en artikel som heter Facebook gör oss olyckliga. Artikeln handlar om en studie från USA som visar att man överskattar andras lyckokänslor och underskattar deras problem när det gäller Fejan-statusar, och att man därför riskerar att bli deppig av folks statusuppdateringar.

I'll sign that any day.

Jag tycker det är alldeles fantastiskt att folk i min omgivning är lyckliga och glada och kära och på resande fot, men efter dagens 500:de "Åååååh, jag är så HIIIIMLAAAA LYYYCKLIIIIG och KÄÄÄÄÄÄÄR och så har jag TRÄÄÄÄÄNAAAT dygnet runt sedan i julas också och dessutom har vi bokat resa till MÅÅÅNEN!! GUUUU, så HIIIIIMLA lycklig jag ÄÄÄR!! <3<3<3<3" så kan jag faktiskt bli lite trött och slightly illamående. Dessutom är jag rätt övertygad om att folk som ständigt är på topp, utan variation, döljer något stort och väldigt mörkt inom sig.

NrJ!

Jag har fått ny energi någonstans ifrån! Nyss var jag så här:




Helt plötsligt var alla batterier fulladdade och ready to roll!






Bäst att ta vara på det, innan det går över.

Mitt livs största skräck!

Ovanstående saxning (från Aftonbladet, as usual... Vi har en märklig relation, Aftonbladet och jag. Vi gillar varandra, fast ändå inte liksom. Svårdefinierat och lurigt att förklara...) skildrar orsaken till varför jag hellre lät mina njurar explodera och blåsa sönder mina inälvor än att gå på utedasset hos mormor och morfar i Bjurböle. Eller hos farmor och farfar i Hindhår heller, för den delen.

Huugah...

Jordens undergång.

Enligt Maya-indianernas kalender ska jorden gå under den 21 december 2012. Den kristna tideräkningen som vi använder oss av idag, räknades ut av en munk vid namn Dionysius. För ett tag sedan kom forskarna fram till att Dionysius hade räknat fel; Jesus skulle ha fötts 4-8 år före det år som Dionysius fastslagit som år 1.

Det borde betyda att vi egentligen är inne i år 2015-2019. Det borde betyda att jordens undergång skulle ha inträffat för 3-7 år sedan.


Eller...?

Kurssi finskassa?

För tillfället undersöker jag möjligheten att läsa någon form av distanskurs i finska under sommarmånaderna, utifall det skulle lossna på arbetsfronten. Följande mötte mig när jag klickade mig in på Helsingfors sommaruniversitets sida om kursen "Finska för utlänningar":





Helt på finska. Bra skit.

Sämst!

Jag är helt horribel på att slänga saker. Det går inte!

Sitter just nu och går igenom kurslitteratur för att se vad jag kanske kan sälja iväg. Vissa böcker har jag inte ens öppnat, men ändå vill jag inte skiljas från dem. Kanske de kommer till hands någon dag?


Nej nu... Dags att ta av sig silkesvantarna. Skiten ska ut ur mitt liv och helst bytas mot slantar.

Ingen dålig ingång!

Ny i håret!

Jag kom precis från frisören - skåden mitt friska hår!



Jämfört med det här sabla trasslet:








Nu ska jag strax handla trenchcoat med Lelle. Marinblå ska den vara, och lite längre modell. Viktigt!

Btw.

En del av gårdagens debaucheries bestod av journalistfest. Jag vet inte hur många gånger under kvällen som jag hörde följande yttranden på festen:

"Jag älskade att skriva förut, nu hatar jag det."

"Journalist har alltid varit mitt drömyrke, men nu vill jag inte bli journalist längre."

"Jag hatar att prata med människor."

Snacka om att en slöja av ljuset från den frånvarande motivationen har lagt sig över gänget som tar examen i journalistik och medieproduktion om två månader.

Sköna söndag!

Jag borde rimligtvis ha varit bakis idag, efter gårdagens debaucheries. Icke! Innan klockan hade slagit tolv på dagen, hade jag hunnit promenera en timme (och, bless me, springa i typ 15 minuter...!), handla, laga mat och rett upp efter förförfesten.

Sedan satte jag och Lelle oss i solen med varsin kaffe och en glass med Smartie's i, innan vi gick och såg True Grit på bio (awesome film, förresten). Nu äter jag avocado med keso och dricker Godnatt-te.


Ingen dålig dag, med andra ord! Jag mår gött... :)

Saker som far på tippen när jag flyttar:

- Microvågsugnen

- Soffan

- Dammsugaren

- TV:n (förmodligen den sista tjock-TV:n i västvärlden)

Nu sker det.

Jag bestämde mig å det bestämdaste igår. Inget mer velande; jag ska starta mitt företag.

Förberedelsefasen börjar genast. Därför köpte jag två böcker om bokföring och egenföretagande som jag inte har råd med egentligen. Jag kallar det investering.



Jag ser särskilt fram emot bokföringsboken. Den kommer bli spännande, tror jag...

Jag är en "artiste".

Ovanstående chef-d'oeuvre är en skoluppgift. Enastående pretentiöst. Men fan vad roligt det är att spela in högtravande filmsnuttar och kalla det konst. Borde definitivt idkas oftare.

Speaking of.

Jag la upp en YouTube-video här om dagen, Boombox med The Lonely Island och Julian Casablancas. Jag glömde nämna att jag är lite kär i Julian Casablancas.


Fast det kanske jag inte behövde nämna. He's wearing fingerless gloves.


Det var nog rätt givet.





Ursäkta.

ASG. For real!

Seriöst, jag garvar ihjäl mig!

Kanske inte så gammal ändå...?

Jag satte min mobil på röstinspelning i nattas, i ett försök att utröna huruvida jag snarkar eller inte. Problemet nu är att jag inte vågar lyssna på inspelningen. Tänk om jag hör spöken...!

Boktips.

Svinalängorna av Susanna Alakoski fick Augustpriset 2006. Så värd!


Månne det är värt att förstöra den med filmen...?

Mbleuuöh..?

Jag vill åka till Stockholm och träffa alla brudar nästa helg, men jag har inte tid... That breaks my heart. Jag saknar dem så jag dör.





Jag har ingenting att skriva om längre. Det händer ingenting värt att berätta om. Allt är liksom bara... mbleuuööh.

The lonely island ft. Julian Casablancas - Boombox.

Resultat av min första marinad!

Nedan; mina laxspett (fast jag hade glömt att köpa spett) med quinoasallad och sås, gjord på Kesella, citron och salt.


Det smakade naajs. Lelle gav mig 8 av 10. Uppenbarligen har han svårt med "linser och såna där veggogrejer", vilket gav mig minuspoäng.

Min första marinad!

Jag marinerar laxbitar för att göra spett.


Serra.

Seg i starten?

Jag hade stora planer inför denna lördag. Jag skulle tvätta, städa, diska, gå till Maxi, laga mat, laga matlådor och rensa i garderoben.



Klockan närmar sig 16:00 och hittills har jag ätit pistagenötter och tittat på YouTube-klipp. SÅJA!

Smell ya.

Jag köpte en ny parfym idag. Den doftar alldeles ljuvligt!




Här är alla grejerna jag fick i veckan också:


Den überballa t-shirten fick jag av finaste Elin och skivorna var som sagt från Lelle.
Det är så att man måste nypa sig i armen, sickna fantastiskt omtänksamma människor jag har runt mig.

I am getting old...

Igår var det alltså 24 år sedan jag föddes. Kvällen spenderades med att plocka vuxenpoäng; jag var på restaurang och åt trerättersmiddag vid ett bokat bord med min pojkvän.


Det är sant, alltså. Ingen galen fylla. Inga överdrivna mängder sprit. Ingen dans på borden. Inga spyor i frisyren. Nothing. Inte ens en fyllehick.
I present fick jag, förutom middag och vin, även en resa till London.





(Om en månad fyller Lelle år, då kommer han få en näve grus i present, i gengäld. Så rik är jag.)



Jag har också sagt upp lägenheten och fått mitt första avslag i jakten på arbete. Dessutom trillade en antirynkkräm helt sonika ner i famnen på mig när jag rotade i en korg på badrumshyllan i morse. Kan det bli tydligare?

AwkwardFamilyPhotos.com for life!

AwkwardFamilyPhotos.com står för den bästa underhållningen i livet:

Det tar sig.

Det här gör mig väldigt glad!

The time has come!

Nu är det officiellt. Jag är ingen ungdom längre. Igår hittade jag ett grått hår. Jag har ledvärk och är nästan blind.



Nästa år tänker jag fylla 20.

Tillbaka i Kalle.

Nu är jag tillbaka i Kalmar. Det känns bättre än jag trodde.



Igår kom Lelle med "inga födelsedagspresenter":

• 3 st HIM-skivor
• 1 st HIM konsert-DVD
• 1 st Queen konsert-DVD
  

Naturligtvis blev jag överlycklig. Ändå kan jag inte undgå att tycka att det känns konstigt. Jag behöver ju inte gå djupare in på det, utan jag kan bara konstatera att jag inte är det minsta van vid det här och att jag blev fellärd tidigare i livet.