Lost in byråkrathögfinlandssvenska.

Blanketter. Ständigt dessa attans blanketter.

Nyss ringde jag och språkade lite med min kära morbror, som är ekonom och redovisare och har varit så hela sitt liv. När till och med han säger att man måste vara professor för att förstå blanketterna, så vet man att det är svårt. På riktigt.

Tack och bock för alla fina människor som kan hjälpa till, när myndigheterna gör det onödigt svårt för en.

Allt ska man behöva göra mol allena...

Jag har ju tänkt frilansa ett tag nu, men saker har liksom kommit i vägen och jag har inte kommit igång ännu. Nu tänker jag dock att sakerna som kom i vägen får gå ur spår, för nu är det dags.

Så kommer då problemet...

Eftersom jag för närvarande huserar på Åland och kommer att vara kvar här i ett par år (vad det ser ut som nu i alla fall), så betyder det som vanligt en jävla massa extra krångel så fort man vill göra någonting. Bara att momsregistrera företaget visade sig vara ett mycket mankemangfyllt åtagande.

Dessutom vill jag ju gärna kunna sälja mina texter till Sverige, eftersom "marknaden" på Åland i den här frågan uppgår till två hela dagstidningar och två radiostationer - lite skralt. Nej sinni, det ska det fyllas i sju blanketter för, för då blir det utrikeshandel. Sedan tänkte jag att det kanske hade varit ganska skönt att vara med i ett fack eller liknande, som svenska Journalistförbundet, fast då finsk motsvarighet. Nej, då är 99 % av informationen på finska. Jag sätter mig inte och översätter fyra kilometer textspalt från finska till svenska. I won't. Försöker höra lite tillvägagångssätt med svenska Journalistförbundet, och de vet ingenting om hur det går till på den här sidan. Varför skulle de? Det struntar väl de i. Med all rätt.

Allt jag någonsin lärt mig om företagande och frilansande har jag lärt mig i och om Sverige. Jag, min dumming, trodde ju att det skulle vara fairly samma sak här - njet, där fick jag allt tji.

Det tråkigaste är att när mitt huvud nu, sent omsider, har kickat igång och vill börja producera, så kommer jag ingenstans. För att jag inte har en susning om hur jag ska göra, och ingen kan förklara för mig, för att ingen annan verkar veta heller.


Det är alltid så mycket meck med Åland. Så jävla tröttsamt.

Men det ordnar sig. Det brukar ju göra det. 

Söndagsbestyr

Mina bekantingar från Kalmar har styrt ihop en sjukt rolig frågesportapp som heter Quizkampen, så jag och fina Elin Astrid spelar sönder. Jag förlorar. :P

Och så fick jag fel i huvudet och bakade grahamsfrallor också. Vackert så.

Det är jag som är Cleopatra, tydligen.

Jag måste bara få berätta om en kollega jag har på sjukhuset. Jag besökte henne redan förra året, på den tiden var hon någon form av sekreterarsamordnare, men nu för tiden är hon poolsekreterare. Hur som helst. När jag besökte henne förra året skulle vi diskutera en eventuell anställning, men då övergick samtalet helt sonika till alternativ medicin och det hela slutade med att hon läste min aura. Jag tyckte redan då att hon var en fantastiskt spännande människa och nu, nästan ett år senare, har jag fått i uppdrag att boka en resa åt henne och hennes väninna. De ska åka till ett ställe i Cornwall, England, som heter Mousehole och bo i ett gammalt stenhus en vecka. Jag har sett bilder på det här huset och det är slående vackert, ska jag säga! Jag är avundsjuk för att jag inte får följa med.

Anledningen till att min kollega ska åka dit är för att hon har levt där tidigare, på den gamla goda tiden. Närmare bestämt på 1800-talet. Då hette hon Rosalie och nu, 200 år senare, ska hon alltså åka tillbaks till sina gamla hemtrakter för att se om hon kan få djupare kontakt med sitt gamla liv. Så jävla spännande!! Varje kafferast sitter hon och berättar om sina tidigare liv och sina andliga upplevelser. Bland annat har hon levt i Paris under franska revolutionen, men om jag inte minns fel blev hon avrättad.

Det ska väl kanske tilläggas att jag är skeptiskt inställd till tidigare liv och annat dylikt, men när hon berättar så är det så verkligt att jag inte kan låta bli att fascineras och tro lite barnsligt på historierna som kommer fram. Vi har lite löst bestämt oss för att skriva en bok ihop. Eller ja, jag skriver det hon berättar. Så jag ser den här resan och min roll som researrangör som research för vårt kommande mästerverk.


Vid vårt tidigare möte, när hon läste min aura, så berättade hon att jag ofta har varit en mäktig kvinna i mina tidigare liv. Här om dagen fick hon ytterligare en uppenbarelse om mig. Hon vände sig mot mig en kafferast och stirrade på min handled, där jag låtit tatuerat in ett Ankh-tecken. Hon kisade lite, funderade en stund och sedan sa hon "Du var ju Cleopatra i ditt tidigare liv! Jag känner det otroligt starkt!". Jaha... tänkte jag och undrade vad hon baserade det på, förutom en tatuering på min handled som jag själv valt motivet till. "Ja men, du är ju blond egentligen, men det passar du ju inte i. Därför fick kosmos dig att färga håret svart och det ser du ju fantastisk ut i! Svart som en egyptier! Som Cleopatra! Och din hals är lång som en svanhals, precis som hos den egyptiska drottningen!".
Dessutom berättade hon för några veckor sedan att min energi är så stark att hon inte hade kunnat sova på flera nätter (??) för att hon fortfarande kände av den när hon kom hem. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera eller svara på det. Så jag bad om ursäkt och lovade att bättra mig.


Allt ska man då höra innan öronen trillar av. Men det är spännande!

PIHIIINIGT!

Ni vet när man är på jobbet och går ner till källaren för att tugga papper och på väg tillbaka upp så känner man att det är hög tid att släppa väder, man ser sig omkring lite diskret för att försäkra sig om att man är mol allena innan man unleash:ar the dragon och PRECIS DÅ kommer det någon runt hörnet och man måste göra något, täcka över sin syndiga gärning och börjar hosta som om djävulen farit i en för att låtsas som att det var det som var det som lät, eftersom hostningar och fisar låter likadant aldrig, men det var liksom det bästa man kunde komma på i stundens hetta, samtidigt som man ber till Gud, Allah och Batman att det inte ska osa?

Du vet den känslan?

Den är pinsam.

Insikt.

Det är något med finlandssvenska kvinnor i sjukskötarkläder. Man blir liksom... lugn av dem.

I PASSED!!

Nu har jag precis återkommit från CERAD-testet. Fantastiskt trevligt. Till och med ergoterapeuten undrade vad jag hade där att göra. Men vi hade trevligt och pratade en timme, jag fick peka på figurer och säga vad de hette, peka på färger och säga namnet på dem, rabbla upp djurarter och försöka minnas ord.

Jag klarade det. Jag har ingen Alzheimer, jag är inte dement och jag har ingen hjärnskada. REALLY...??! :O

Ergoterapeuten undrade om jag ville att hon remitterade mig tillbaks till doktorn som fick dit mig från första början. Jag tackade artigt nej. Nu har jag tagit alla blodprov, tagit hjärntesten och jag har inga fel som kan botas med läkarvård. Det jag har sitter mellan öronen och kallas i folkmun för "cirkus". En liten ledighet på det här kommer att göra susen.

Jag kan tycka att det är en vanvettigt slöseri med resurser att remittera en annars frisk 25-åring för minnesundersökning det första man gör. Hade inte jag själv påtalat att man kanske borde kolla sköldkörtelvärden och borreliaantikroppar så hade doktorn förmodligen struntat i det helt och hållet. Det gör mig lite grinig. Det får mig att fundera på hur många patienter som kommer in för mer eller mindre psykosomatiska besvär och blir remitterade till första bästa skit bara för att få dem ur händerna, för att det "inte är riktiga sjukdomar". Nu blev det ju världens pådrag för att jag ville se om mina problem hade sin grund i någonting kroppsligt, det hade räckt med ett blodprov och kanske några tryckmätningar och så hade vi haft det sedan - nej, det är inget kroppsligt. Ah, okej. Tack! Då vet jag vad jag ska göra åt saken då. Adjö. Inte skicka iväg mig för att sitta i en timme och rabbla färger och peka på trianglar och kvadrater. Jag kände mig korkad innan, men då kände jag mig allvarligt efterbliven. I do not approve.


Nåja, men det är ju bra att veta i alla fall! Jag borde ha fått ett diplom att ha på väggen:

Grattis! Du är inte dement, du är bara disträ!

Vädret, jag har genomskådat dig!

Dagens väder: SOLMOLNREGNÖSREGNLITEÅSKASOLBLÅHIMMELMOLNREGNSOL.

Vädrets alla uppvisade symtom tyder på klimakteriebesvär. Värmevallningar, svettningar, nedstämdhet, glädjefnatt som plötsligt slår om till ilska, tårarna rinner, men samtidigt finns solen och det goda humöret runt hörnet ändå.

Får man rekommendera lite östrogen så här på onsdagsförmiddagen?


Anyhoodie. Idag ska jag till ergoterapin för att göra ett så kallat CERAD-test. CERAD står för Consortium to Establish a Registry for Alzheimer's Disease. As you do. Dagens tips: gå inte till doktorn och klaga på trötthet och minnesrubbningar - då blir du snart inlåst på äldreboendets demensavdelning! Bara för att förtydliga situationen; jag är alltså 25 år gammal och ingen av mina släktingar på någondera sidan har haft demensbesvär.

Jag är mycket spänd över det som komma skall. Jag gillar tester. Däremot ryktas det om att en del av testet innebär att man ska räkna bakåt tolv steg från t ex 188. Det kan jag inte göra, men det har ingenting att göra med Alzheimersitet, det har enbart att göra med att jag är sifferdyslektiker. Trist om matematiken än en gång ska sätta käppar i hjulet för mig och få mig att trilla med hakan först ner i asfalten.

Parentes.

Också, vem sitter i Ryssland och öppnar min blogg...? Känner jag ens någon som befinner sig i Ryssland?

(Paint är för övrigt, som ni kan se, ett otroligt bra verktyg för att skapa bilder av skärmdumpar.)

Livstecken. Men bara ett.

Alltså hej och hå, här har det inte varit mycket aktivitet på senaste tiden. Jag är, som man brukar säga i storstan, lite "busy" nu för tiden. Och värre lär det bli!

Jag kom på en sak. Om jag var dragshow-artist så skulle mitt stage name vara Neona. Sjukt bra ju. Kanske något att satsa på.


Nä, nu måste jag nog skärpa till mig med den här bloggen innan det blir allt för omodernt.


.... Konstaterade hon och satte helt sonika punkt ändå. Vilket antiklimax!