Nej, jag är inte död. Jag har bara alldeles för fullt upp för att skriva just nu.
Förra veckan bestämde jag mig för att ta mod till mig och gå till tandläkaren. Jag är helt sanslöst rädd för tandläkare. Tandläkare och clowner förstör mitt liv.
Jag hade i alla fall hittat en privat tandläkare som påstod sig vara specialiserade på att behandla folk med tandläkarskräck. Jag tänkte att jag rapar gärna upp några hundralappar, bara någon respekterar min fobi och jag slipper ångestattacker och tårar. Jag har inte vågat gå till tandläkaren på sex år, så det var verkligen dags.
Jag kom till mottagningen prick 08:30, då min tid skulle börja. Jag fick slå mig ner i väntrummet och där fick jag sedan sitta och darra i 20 minuter innan sköterskan hämtade mig. "Nu ska vi röntga dig!" säger hon och spänner fast mig i en apparat som såg ut som någonting taget från Liftarens Guide till Galaxen. Medan maskinen cirklade runt mitt huvud kunde jag nästan känna hur en tumör växte i huvudet. Som tur var var det över på någon minut och jag blev eskorterad till tandläkarens rum. Hon kikade och rev och pillade och tryckte sina verktyg ner i halsen på mig så att jag knappt fick luft och konstaterade att jag har ett begynnande hål i en visdomstand i höger överkäke. "Det är onödigt att laga den, vi kan lika gärna dra ut den. Det kostar bara 300 euro", säger hon och ler. Exakt där smällde jag av.
Jag lyckades hålla mig tills jag kom ut till bilen. Där bröt jag ihop totalt. Det tog mig fram till lunch innan jag lyckades lugna ner mig. Det var det absolut jävligaste jag har varit med om på mycket länge. Jag betalade alltså hundra euro för en hjärtattack och ingenting annat. Jag är inte det minsta botad från min tandläkarskräck, snarare har det accentuerat efter idag. Truten min är i exakt samma skick som den var när jag gick dit.
Fruktansvärt slöseri. På torsdag ska jag till en annan tandläkare. Folk säger att hon är duktig på att hantera sådana som jag, men om hon nu inte råkar vara det så är hon i alla fall tre gånger billigare än dagens miss. Då får jag väl sitta där och vridas i ångestplågor då, men då kommer jag i alla fall kunna trösta mig med att jag kommer ha några cent över efter helvetet är över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar