Det får gå åt fan.

Idag lyckades jag slira in via bokhandeln och köpte Jenny Hellström Ruas bok "Sy! Från hood till skjortklänning". Kändes som en fin present till mig själv. Den innehåller en hel bunt med mönster och framför allt - författaren erkänner att det ibland är ett rent jävla helvete att sy kläder.
Jag gillar när folk stiger ur sina påhittade perfektbubblor och erkänner att livet fan i mig suger emellanåt. Jag har inga ord för hur sjukt tröttsamt det är att se folk som till exempel Leila Lindholm svänga ihop en plåt fantastiska hallon-cupcakes med vänsterhanden, samtidigt som hon vispar ihop en mousse parisienne de la soufflé beauf med högerhanden - för att det "är världens enklaste att baka!" GO EFF' YOURSELF! För en kökshandikappad kvinna med åldersnoja är det inte så jävla enkelt!

Jenny, däremot, visar mig att det är okej att balla ur vid symaskinen. Det är ett fullt normalt beteende. Tack, Jenny!
Nu vill jag bara se Leila hiva en plåt med brända bullar i väggen, samtidigt som hon skriker okvädesord. Det får gå åt fan. Det gör inget.