måndag 31 maj 2010
Jag ändrade mig!
Det är charmigt! Det blir ju ingen hook-up förstås, men jag kräks inte av att lyssna på den mera.
Plinsessans blöllopsplesent.
Vad FAN ska man med 1000 glas till?? De kostade dessutom skattebetalarna 300 000 kronor, som lika väl kunde ha använts till att bygga en flickskola i Sudan eller donerats till någon vettig fond för trädtillväxten i Gobi.
But no. Vi köper 1000 glas istället.
söndag 30 maj 2010
Hola, guapo!
Och eftersom jag tycker att han är fantastiskt söt, så är han högst antagligen även homosexuell.
Ninas ESC-bottenlista.
Så här ser min böttenlista ut, alla är megasämstast av alla sämstaste.
Milan Stankovic - Ovo Je Balkan (Serbien)
Kuunkuiskaajat - Työlki Ellää (Finland)
Sieneke-Ik ben verliefd (Nederländerna)
Ansambel Roka Žlindre & Kalamari - Narodno Zabavni Rock (Slovenien)
Peter Nalitch - Lost and Forgotten (Ryssland)
Bara en fråga: ryssen kan ju inte sjunga ordentligt överhuvudtaget, ändå tar han klockrena falsettoner...?
"Hon ville ju inte lyda!"
Hur fan...?? Hur I HELVETES JÄVLA HELVETE kan folk tycka att det är okej när en vuxen slår och kränker ett barn?? Vad är det för fel i huvudet på dem?? VARFÖR klassas det som ett lindrigare brott när ett barn blir slaget, än när en vuxen blir det?? Sedan när kan ett barn försvara sig mot en vuxen??
I dokumentären pratades det om ett fall där en äldre man lappat till en 12-årig pojke i ansiktet, för att han cyklat på en tom uteservering och kallat mannen för "gubbjävel". Hela Sverige, inklusive den vidriga mediekåren, ställde sig genast bakom gärningsmannen, och alla höll med om att "man måste sätta gränser" och att mannen hade gjort rätt som slog till pojken. Domen blev lägsta antalet dagsböter och brottet rubricerades som "lindrig misshandel". Misshandeln klassades som lindrig för att pojken kallat mannen för "gubbjävel" och det ansågs provocerande. Därför hade den två meter långe, fullvuxne mannen "rätt" att slå till det 12-åriga barnet, i ansiktet. För att "man måste sätta gränser".
För några veckor sedan ställde sig en människa mitt på Larmtorget en lördagsnatt, då torget var smetat med folk, och skrek att jag var en jävla hora, inför våra gemensamma bekanta och andra. Då känner jag så här; om en fullvuxen man har rätt (i samhällets och rättens ögon) att slå ett barn i ansiktet för att han kallats "gubbjävel", då borde jag, med samma mått mätt, ha haft rätt att invalidisera människan som kallade mig hora inför hela Kalmar stads uteliv och bara behöva betala dagsböter på 1000 kr. För man måste ju sätta gränser, eller hur? "Gubbjävel" inför noll publik, sagt av ett barn som testar gränser vs. "jävla hora" inför Kalmars nattliv, sagt av en vuxen människa som inte hade någon annan avsikt än att såra- kränkningen är, tack vare publiken och åldern, miljoner gånger värre i det senare. Hade jag däremot krökt ett hårstrå på människans huvud, så hade jag åkt in med buller och bång, för att "provokation" inte ens skulle vara ett existerande ord i det fallet. Förstår du vad jag menar? Barnen, som är de svagaste i samhället, kan man behandla hur som helst när de är oförskämda. Vuxna skriker de jävligaste sakerna till varandra på daglig basis. Om nu misshandel är en så bra form av uppfostran, varför är det då olagligt att nita vuxna människor som är oförskämda eller inte lyder? Varför ska det i så fall vara skillnad på vilka medel man får ta till när man sätter gränser, beroende på vilken ålder motparten har? Och vem är det barnen ser? Vuxna som beter sig som svin och vider. Är det då konstigt att barn får bilden av att man får säga precis vad som helst till vem som helst, och till och med slå på de som är "mindre värda" om man vill det? Barn gör som vuxna gör, inte som vuxna säger. Var bör man börja lösa problemet? I de nykläckta eller i förebilderna?
I fallet åldringen vs. 12-åringen, så samlades hela PRO i tingsrätten inför rättegången. Några seniorer försvarade misshandeln med (som jag har hört så många gånger förr...) att "När jag var barn så fick jag mig en örfil eller två när jag var olydig och inte har det gjort mig någon skada!" och tyckte att barnagan borde återinföras. Jag ska be att få tala om en sak för de seniorer (och andra som blivit utsatta för barnaga med, för den delen) som har den inställningen; ni HAR uppenbarligen tagit skada av det, eftersom ni åter vill legalisera (eller "bara" okeja) misshandeln av barn, i "uppfostringssyfte". Varken jag eller min bror har någonsin fått smaka på någon form av fysisk uppfostran av mamma och pappa - det går alltså alldeles utmärkt att uppfostra oförskämda, jobbiga, skrikiga ungar till helt normala, vettiga och rätt fredliga människor, utan den minsta tillstymmelse till aga eller liknande.
Och har man inte tålamod så det räcker, sätt för i helvete inte barn till världen innan det är fixat!
Jag blir så förbannat galen på sådant här. Jävla medeltidssamhälle!
Den som har några synpunkter på detta, kan med fördel se dokumentären och återkomma.
Gårdagen.
Efter klockan sex, however, drog vi ner och joinade de hundratals tappra själarna som satt där. Och sen spårade det. För alla inblandade.
Men det var trevligt, måste jag säga. Oväntat, men väldigt trevligt. Nu skulle jag däremot känna att några månader i nyktert tillstånd hade varit att föredra. Men det reder sig nog, det med.
lördag 29 maj 2010
Musiiik!!
Jag kan inte sluta lyssna på "Lighthouse". Det är så förbannat bra så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Människans röst är helt fantastisk.
Utfärda pardon, ty jag smälter ihop till en liten pöl.
torsdag 27 maj 2010
Facebook-grupper som ALLA borde gå med i.
Hästar är bögar.
När jag cyklar så låtsas jag att min cykel är en häst.
Förlåt, vad sa du? Jag tänkte på hästar.
Vi som ljuger om att vi har häst för att få kompisar.
Och den bästa hästgruppen, of all times:
Tystnaden som uppstår när man inte kan bakåtvolt med sin häst.
De här förbannade :pPppppPPPPpppPPpp-grupperna som har exploderat på Fejjan har ETT guldkorn:
Är du från Island? "Nej", så får man utbrott :PPPpppPPpp
Förbaskat kul.
Om någon nu inte förstår det roliga: Var vaken i 48h, ta sedan några glas rödvin. That should do the trick. Enjoy!
onsdag 26 maj 2010
EEEUUUEEEEEUUUUUEEEEUUUUUU!
Efter den här veckans föreläsningar, har jag svängt på den beryktade femöringen. EU är fan viktig skit! Och det är lite roligare att leva nu när jag kan säga att jag är någorlunda införstådd med hur EU funkar, att finns logiska orsaker till varför gubbarna bryr sig om frukt och fågeljakt. När jag kom på det, gladdes jag ett ögonblick över min nyvunna intelligens.
Sedan blev jag irriterad. Varför är inte svenskarna (och finnarna också, för den delen) intresserade av det? De röstade ju ja till inträde i EU redan för 16 år sedan, men när det var gjort så verkar det som att svenska folket liksom släppte det. Lämnade det lite åt sitt öde.
VARFÖR BRYR NI ER INTE OM VAD SOM HÄNDER??
Det är ju inte som att EU inte påverkar Sverige. Vill ni inte vara med och bestämma? Vad är det för fel på er??
Det är en ond cirkel, det där. Orsaken till att svenskarna är så ointresserade är väl för att de inte känner att de har något med EU att göra, fastän själva landet är med. Det finns liksom ingen känsla av gemenskap och ingen har väl riktig koll på vad EU egentligen är till för. Medierna, som i princip bestämmer vad folk ska tycka och tänka, lägger informationen om EU på utrikessidorna, för att ingen ändå bryr sig - ergo, alla förblir oinformerade och uppfattningen om att svenskarna och EU inte har något med varandra att göra, blir starkare. Hur ska du veta att du bryr dig om något, om du inte vet något om det du bör bry dig om? Enda gången det faktiskt skrivs ordentligt om EU i medierna är ju inför val, och då blir det så mycket att man vill kräkas på allt efter en halvtimme.
Och journalistik är ju en marknad som styrs av tillgång och efterfrågan, som vilken annan marknad som helst. Tillgången finns ju, men efterfrågan finns inte, vilket betyder att medierna hellre fokuserar på prinsessbröllopet istället, för det vill folk läsa om och därför köper de tidningen, vilket då leder till att folk fortfarande inte vet något om EU, för att det är tjåååkit och Westlings njurstenar är roligare att läsa om och den ointresserade, oinformerade massan bryr sig inte om EU för att de inte fattar att det är viktigt och den önskade gemenskapskänslan uteblir. (Jordens längsta mening?)
This sucks! Om någon annan funkar som jag, så borde ju rimligen lite vettig information göra dem intresserade, like it did for me. Eller tänk om all journalistik är kvällstidningsjournalistik om några år? Huuh... Hemska tanke... Alla medier fulla av kungafamiljen, Maria Montazami och artiklar om maskar som kryper in i penis på intet ont anande män. (Nej, jag tycker naturligtvis inte att det är något fel på att gilla kvällstidningsjournalistik, men för egen del är jag glad att det, än så länge, finns andra alternativ.)
Ibland borde det vara lagligt att tvinga människor att vara intresserade. I alla fall måttligt. Det är ju ändå ett rätt stort maskineri vi snackar om.
Observera nu att jag inte ger mig in i någon slags för /emot EU-diskussion, utan bara funderar lite löst kring medias taskiga information och medborgarnas taskiga intresse för EU-politik.
PS. Om man säger inläggsrubriken högt, så låter man som en siren. Det var väl finurligt? Nähä...
Igenkänningskomik.
Fejjan.
Tabben innebar bland annat, som jag har förstått det, att vem som helst kunde gå in och läsa andras statusuppdateringar. Det blev kaos och anarki och människor gick bärsärkargång i ren protest. "De har läst mina hemlisar!"
Jag kan känna lite så ibland, att om man slänger ut privata saker som status på Facebook, och blir ledsen över att folk kan läsa det, så har man kanske inte riktigt alla öl på kylning. Det är ju ändå internet det handlar om. Det finns knerds överallt som inte har något bättre för sig om dagarna, än att komma på nya, fyndiga sätt att ta sig in på folks nätkonton. Många verkar leva i den illusionen att internet är vattentätt, men det är ju inte riktigt sant. Man kanske inte behöver slabba ut sitt allra mörkaste inre på internet, om man nu inte vill att folk ska läsa det.
Just a thought.
Finland vs. riktig musik.
För 15 år sedan var vi ändå rätt bra på hockey, då vann vi VM. Sedan har Mika Häkkinen och Kimi Räikkönen varit rätt bra i gasen i Formel 1.
Nu går det inte så bra längre. "Hem och träna" som mitt ex skulle ha sagt.
Men på riktigt. Finlands ESC-bidrag var ju för fan sämst. Undrar om finnarna satt hemma på sina bastulavar och HOPPADES på en final i Helsingfors nästa år. "Det gick ju vägen för Lordi", liksom, medan de karvade sig med niiven och kastade på enää löyly.
Hiskeligt störande, förresten. Att Finland, som ändå KAN producera riktig musik, som faktiskt är allvarligt bra, skickar det där... barfotavidret. Folk TITTAR ju på det där programmet! Är det INGEN som bryr sig om Finlands image överhuvudtaget??
Good lord. Hade jag varit en del av Finlands bidrag så hade jag börjat tröstsupa redan förra veckan.
tisdag 25 maj 2010
måndag 24 maj 2010
Angående det tidigare inlägget.
Naturligtvis finns det vettiga grabbar som aldrig ens skulle kunna tänka sig att vara otrogna eller köpa sig horor och andra dumheter, samtidigt som det även finns tjejer som beter sig som vider. Naturligtvis. Tyvärr är det ju dock sällan så att man är glad för det som är bra, utan man blir irriterad och arg på det som är dåligt, så även jag. Och om det dripp-dripp-droppar väldigt länge, så är översvämningen i den berömda bägaren oundviklig.
Och ja, jag har faktiskt så smått, tappat hoppet om karlar (som något mer än vänner), för tillfället. Men jag är öppen för alla former av motbevis, så jag kommer ur det.
Det var bara det jag ville säga. :) Jag ska skärpa mig och vara tydligare i mina framställningar i fortsättningen, jag lovar.
söndag 23 maj 2010
Till och med han...
Jag vet inte om det beror på att jag hyste lätta amorösa känslor för honom när jag var ett barn eller om jag bara inte brytt mig om att fundera på honom på femhundra år, men jag hade liksom aldrig tänkt mig lille Ronan som en otrogen röv. Apparently, I was wrong.
Nu undrar jag;
finns det NÅGON karl på denna planet som INTE har varit otrogen någon gång?
Det var en gång en radikalfeminist som sa "Män är djur". Då blev det ett sjuhelvetes ramaskri bland de penisbeklädda medborgarna, manligheten. Men om man tänker efter lite; om en del har två huvuden, och bara ett fungerar i taget - då är det väl inte helt vilset att dra paralleller till djurriket...?
Jag hörde också en kille säga en gång, att "Om man har varit på sjön i två månader utan att ha fått ligga, då är det ju klart att man köper sig en hora när man väl kommer i land någonstans". Är det då vansinne att fråga sig om en del män verkligen funkar som vi andra...? Eller har jag bara överanala åsikter när det gäller otrohet?
TYDLIGGÖRANDE: Detta är MINA åsikter. Jag har RÄTT till dem och FAN ta den som försöker INSKRÄNKA YTTRANDEFRIHETEN igen. Det är inte bara omoraliskt, det är även OLAGLIGT, så FUCK YOU! Amen.
lördag 22 maj 2010
Solsting.
Kom nyss hem och upptäcker att jag inte bara har bränt i princip varenda synlig hudcell, utan jag har även dragit på mig solsting.
ÄNTLIGEN SOMMAR!! :D
fredag 21 maj 2010
Allt-i-ett-verktyget!
Nu är ju jag ingen istidsforskare, men jag ställer mig nog lite tveksam till dessa uppgifter...
- Det är sten.
- Den ser holländsk ut i storleken.
- Något säger mig att man kanske inte ville ha en stenpåle i mumindalen på istiden. Heller.
- OM det nu stämmer, så var folk på istiden kinky bastards.
Men som sagt, jag är ju ingen istidsantropolog.
torsdag 20 maj 2010
Dags igen.
Men hur märker man framgång, om ingen längre hör om jag svär? Jag vet inte om jag svär i lika stor omfattning som tidigare. Eller om det är i större eller mindre omfattning. I have no clue!
Hur gör jag då? Jag försöker tänka på vad jag säger och tror ändå att jag blivit lite bättre, men folk påstår att jag fortfarande svär som en skogshuggare... Jag vet inte hur jag ska gå till väga. Men det måste ske. Efter det ryker engelskan. I swear!
Dawit Isaak.
Jag skulle lägga mig...
... och nu är jag så övertaggad att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
GE MIG SOMMAR NU!!! Jag klarar inte det här längre.
onsdag 19 maj 2010
Kusinträff.
I alla fall. Hon föreslog en kusinträff i sommar. Jag blev astaggad på tvärten. Släktträff i Finlands skogar kan bara bli totalt jävla awesome! :D
Problemet är bara det att vi är inte så några. Rättare sagt är vi 18 kusiner, fördelade på nio mostrar och morbröder. Vi är utspridda överallt. Vissa är kvar i Finland, några är på Åland och några i Sverige. Och så har vi sweetheart Susanna som brings awesomeness to Paris. Åldersspannet på kusinligan är mellan typ 10 och 40. Jag har inte ens den minsta koll på vad ens hälften håller på med.
Det skulle vara så sabla kul med kusinträff! Grejen med släkten är enda gången vi alla samlas, är när det är begravning. Och jag har redan fått bad vibes av smörgåstårta (eftersom det alltid, alltid serveras på begravningar), så det vore ju minst sagt slött om samma sak hände med släktträffarna. Så jag hoppas att det blir av. Hoppashoppashoppas! :D
Jojjos quiz
Hur många har du varit riktigt riktigt kär i? 2.
Vad tycker du om kärlek? Ett jävla otyg.
När kramade du någon sist? Igår.
Saknar du någon speciell person? Ja, brorsonen.
Har du svårt för att bli kär? Ja.
Är du singel? Ja.
När fick du senast en komplimang? Igår.
HAR DU NÅGONSIN:
Varit medvetslös: Nä.
Hånglat med nån riktigt ful: Ja, everyone needs love!
Hånglat med fler än 50 pers: Säkert.
Hånglat med fler än 2 pers på en kväll? Ja, det kan nog ha hänt.
Gjort något riktigt dumt? Hela tiden.
Gjort något du verkligen ångrar? Hela tiden.
Åkt ambulans? Nepp.
Gjort nåt olagligt? Laddat hem någon film någon gång, kanske.
Fått din mamma att gråta? Det hoppas jag verkligen inte!
Slagit ner någon? Nej, men nog hade man velat emellanåt...
Skämts över dina föräldrar? I yngre ålder.
Sagt jag älskar dig och menat det? Ja.
Tar du droger? Nikotin och koffein, längre än så har jag inte kommit.
Dricker du? Helst hela tiden.
Vilka kläder sover du i? Linne och underkläder.
Vad hatar du verkligen? Hyckleri och dubbelmoral.
Är du ensam nu? Ja, om man inte räknar med duvorna som för oljud utanför fönstret.
Vill du gifta dig? Ja, det tror jag väl.
Vill du ha barn? Ja! Massor av kids!
SENASTE PERSONEN SOM:
Sov i din säng? Johan.
Såg dig gråta? Hannie.
Fick dig att gråta? Esten.
Du delade en dricka med? Nadja.
Du gick på bio med? Tysken.
Skällde på dig? Esten.
Sa någonting till dig och vad var det? Elin: Jag hör av mig lite senare.
DE SENASTE 48 TIMMARNA HAR DU:
Gråtit? Ja.
Kramat någon? Ja.
Pussat någon? Nej.
Köpt någonting? Ja.
Sjungit? Ja.
Jag ger mig.
Jag kämpade länge och väl, men jag måste ge upp och lägga mig nu.
Jag vet inte vad det är för fel på mig. Jag älskar att sova, men jag tycker inte om att lägga mig.
Men även fast jag inte läst många rader skolrelaterad litteratur idag, så har jag i alla fall slagit personligt rekord i antal (totalt ointressanta) inlägg på en dag. Och i dystra tider får man vara glad för det lilla.
Frid i nattens mörker. Häj.
tisdag 18 maj 2010
Chop chop.
Fag-hag.
Han dansade in från periferin av min musikaliska tillvaro. Nu är jag lite kär.
Och eftersom detta är min 583:e gaycrush på två veckor (i princip), så tar jag härmed, självmant och väldigt stolt, titeln FAG-HAG. Jag har en svaghet för homosexuella män, helt enkelt. Inte undra på att mitt kärleksliv har varit ungefär lika exalterande som en bajskorv i wasabi (ser ni den briljanta kopplingen? Eldigt, hett och passionerat, men skit. HA! Jag är så klok!).
I'm barking up the wrong tree.
ADHD.
Jag vill inte läsa. Jag vill YouTube:a grejer, jag vill googla konstiga sjukdomar, jag vill läsa om länder jag inte ens visste fanns på Wikipedia, jag vill leta rätt på en massa gamla låtar på Spotify. Jag vill INTE läsa böcker om minoritetsjournalistik och rapporter från Brottsförebyggande rådet. Även om jag faktiskt tycker att det är intressant, egentligen.
Jag vill måla. Titta på gamla klipp från Eurovision Song Contest. Pröva kläder och välja outfits till sommaren. Jag vill blogga om ointressanta saker (check). Jag vill kolla hockey. Jag vill kolla en massa dokumentärer på play-kanalerna. Jag vill sova. Jag vill ut och åka inlines.
Förbannelse. Jag orkar inte koncentrera mig. Jagvillintejagvillintejagvillintejagvillintejagvillinte!!!! Orkar inte vara "vuxen" längre. Jag vill hem och leka med brorsonen. Äta mammas mat. Hänga med bryshän. Hänga med kängi. Bara slira runt i sommarnatten, bada efter krogen, efterfesta med alla härliga 'til noon. Slira med gänget på jobbet. Bada bastu. Åka ut och sola på någon öde holme.
18 dagar. I can do this... Hoppas jag...
På mitt vuxendagis.
Kursen vi har nu har jag däremot enorma bekymmer med. Det är dels för att innehållet inte verkar ha någon struktur, det känns som att grejerna inte fått plats någon annanstans och därför lägger man in dem i Journalistik och Samhälle. Inte helt lätt att plugga till tentan, med andra ord. Ytterligare en del av min avoga inställning ligger i valet av föreläsare; den första killen var rolig, men hade inte mycket nytt att komma med. Den vi har nu är fräck, provokativ i onödan och hans bild av oss studenter verkar vara hämtad från 60-talet. Han talar till oss som att vi är en bunt såll. Han verkar tro att alla vi har bott i en låda i 20-40 år. Att ingen har någon erfarenhet av det han pratar om. Att ingen av oss har tänkt på det innan han kom och upplyste oss. För han VET. Det gjorde inte vi, innan han steg in i salen.
Jag kan visserligen, på ett sätt, förstå att han använder provokation som metod för att belysa problematiken. Men det finns hundra andra sätt han kan bemöta oss på, än att ta för givet att vi är rasister för att vi råkar vara ljusa i hyn. För det gör han.
När jag och en kompis pratade om detta efter dagens föreläsning, kom en annan klasskompis med synpunkten att "De som tar åt sig verkar ha en öm punkt där". Det föll lite på sin egen rimlighet, i alla fall i mitt fall. Det är inte möjligt för mig att vara rasist, eftersom jag själv, faktiskt, inte är på hemmaplan. Jag arbetar aktivt för att punktera mina fördomar om andra människor och jag tänker inte sluta innan jag har full förståelse. Jag tycker bara att föreläsaren i fråga har en viss dubbelmoral som, för mig, inte går att komma förbi. Jag har tappat respekten. Jag lyssnar på vad han säger, jag läser hans litteratur, jag ger min energi - naturligvis. Men hans attityd har gjort mig mer skeptisk än vad jag kanske skulle ha varit om han använt andra metoder. Det har ingenting med rasism eller diskriminering, eller något liknande överhuvudtaget, att göra. Han har vissa asbra poänger, absolut. Men när dubbelmoralen lyser igenom, får de där asbra poängerna punka.
TYDLIGGÖRANDE: DETTA ÄR MINA ÅSIKTER. JAG HAR RÄTT TILL DEM. TACK.
I alla fall. Om jag nu inte hittills har kuggat en enda tenta, kommer denna tenta vara The One. Skit.
måndag 17 maj 2010
WHAT THE FACE??!!
Jag hittar dock inget annat än en jävla massa fans som spekulerar. Men what the face, dude??
Perkele. Det är allt jag har att säga om den saken. PERKELE!!
Har vi dödsstraff på Åland...?
Bilden ovan är, med hjälp av viss teknisk intelligens "printskriinad", från Ålandstidningens hemsida.
I den röda ringen står det "Häng pedofilerna föreslår politiker på Facebook". I'm all for it, men jag är inte säker på att det är helt lagligt att hänga folk hur som helst, även om det gäller pedofiler.
fredag 14 maj 2010
Malmö this far...
onsdag 12 maj 2010
Vilken show!
Det är ju helt jävla stört. Har människan verkligen ljugit, lurat och manipulerat sig igenom det svenska rättssystemet?
HUR är det möjligt? HUR kan man bli så förblindad? Det är så sjukt! Och vilken sörja han snurrat in sig i då, Quick! Till vilken nytta? Och vad mycket pengar han måste ha kostat staten! Det är för mycket för min hjärna att greppa...
Det är så sjukt intressant med psykologi. Jag kanske borde ha blivit psykolog istället för journalist... Jag är så fascinerad av människors hjärnor! Hur funkar det i kontoret för mytomaner som Quick? Hur har man lyckats utarbeta metoder för att få fram bortträngda minnen, till exempel? Och hur bedömer man trovärdigheten i bortträngda minnen som poppar upp igen? Är det ren godtycklighet? Finns det mönster som patienter "bör" följa när det gäller sådant? Och, i så fall, hur mycket hänsyn tas till den enskilda individen?
Kanske jag borde sadla om... Jag har ju hört att jag har rätt bra insyn i den mentalt rubbade världen. :P
tisdag 11 maj 2010
Party-pooper.
Hahah, hörde att några tänker ge mig spö om de ser mig. Fan, vad ballt! Ett gäng stora grabbar ska slå ner en liten tjej med en fjantig blogg som ingen läser, som inte ens finns kvar längre. Kanske de kan slå mig på vänstersidan av käken och få loss visdomstanden som bråkar igen. Man kan ju alltid fråga, om situationen nu skulle uppstå. Stan är ju väldigt liten, så risken finns ju att vi stöter på varandra. De kan ju alltid rally up some friends, för säkerhets skull, för jag är ett sjujävla motstånd. Jag är ju lika stark som 26 karlar. De kan nog ta med sig knivar också, så behöver de inte känna sig alldeles försvarslösa av min förfärande fysiska styrka. 177cm och 65kg - be afraid, be very afraid!
(För den som inte förstår: Jag är ironisk. Jag skulle bli mos. Tvärt.)
Det är märkligt med den här stan: folk man absolut inte vill träffa, de ser man överallt. Men de här intelligenta, snygga karlarna som vet hur man behandlar en tjej, finns ingenstans här i krokarna. Ändå har folk här förökat sig i hundratals år. Det är tur att det bara är ett år kvar.
Haha, vi satt och diskuterade allmänt idag och vi kom fram till att om jag faktiskt var hora, så skulle jag vara jordens sämsta. Jag skulle inte kunna försörja mig på det i alla fall. Det var väl tur att jag aldrig hade det yrket in mind när jag valde bransch.
Jaha, om man skulle ta och börja packa lite då. Blir ju mys deluxe med Hellstenskan i Malmö resten av veckan! :D
Förresten, den här låten är så förbannat bra. Lyssna på den. Puss och hej!
måndag 10 maj 2010
So hate me, why don't you!
Flytten beror mest på att jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till hela grejen ännu. Jag vet att jag tog allt för långt och jag mår absolut piss över att ha förlorat så många vänner på eget grepp, men å andra sidan... Ja... Jag kanske gör bäst i att lämna det osagt.
Nåja. Summa: Folk hatar mig. Jag blev ombedd att ta livet av mig, så att de skulle slippa mig. Jag blev kallad hora, lögnare, psykopat och allt däremellan. Inte så roligt, men jag fattar varför de är arga. Och de får helt enkelt vara arga, det finns inte mycket mer jag kan göra åt saken. Det var skitdumt att skriva ut det. Och nu vet jag det. Jag har lärt mig läxan. Och det ska inte upprepas, men inte fan tänker jag sluta skriva för det.
puss