Ett skott i ryggen är bättre än ett i nacken.

Jag har ryggskott. "Är det inte en nerv som är i kläm, så är det ischias" sa den lite snorkiga tanten på Sjukvårdsupplysningen. Jag uppmanades att söka kiropraktorhjälp om det inte är bättre imorgon. Yes! Halvblind, reumatisk, tankspridd och ischias. Jackpott!

Öppet brev till min kropp:

Hej på dig!
Tänk att du har varit med mig i 24 år, trots allt jag har utsatt dig för! Cudos till dig!
Du har lite extra fyllning att ta av i händelse av svältperiod. Må hända att du tar i lite i överkant med the fat storage ibland, men det må väl vara hänt. Jag har heller inte så mycket emot skrattgroparna du har karvat ut i mina lår; jag har väl bara en lycklig bakdel, helt enkelt!
Däremot har jag en förfrågan till dig: skulle det kunna vara möjligt att du ville hålla ihop ett tag till? Jag vet att du helst hade velat ha din guldklocka och gå i pension redan nu, men jag har bara börjat än, förstår du. Det är nu jag skulle vilja att du samlade dina krafter och halade fram ditt A-game. Jag står nämligen i Framtidens farstu och jag hoppas på att bli insläppt på kaffe i finrummet småningom. Jag skulle gärna vilja kunna ta mig från punkt A till punkt B utan rullstol, rullator eller käpp av valfri färg. Kan du finna det i ditt hjärta att göra det för mig? Jag har planer på att leva ett antal år till och det skulle vara alldeles fantastiskt om vi kunde leva tillsammans dessa resterande år.

Med det sagt, vill jag även passa på att tacka för att du ännu inte har gett mig några större defekter eller fel och jag hoppas att vårt samarbete på det planet kan fortsätta som förut.

Tack på förhand,
Nina Latvala
ägare

P.S. Tack för pattarna också! Jag gillar dem som fan! Jag behåller dem gärna för all framtid. D.D. (typo, and it stays.)