Annars då? Jo tack, bara bra. Jag intervjuade mr presidentkandidat Paavo Lipponen idag, det var ett intressant avbrott i en annars väldigt kaotisk och ångeststressig dag.
Paavo "PLip" Lipponen
Jag hade även ett litet uppmuntrande mejl från en lyssnare i min inbox i morse när jag kom till kontoret. Avsändaren tyckte om den nya rösten och tackade för ett intressant program. Personen i fråga lovade även att fortsätta knäppa på Vinyl 107, då vårt prrugramme brakar loss. Vi har en lyssnare i alla fall. And he likes it. Alltid något.
Annars saknar jag Bobbo, så där så att det känns som att man kan börja blöda näsblod av saknad när som helst. Jag hinner fundera mycket på kvällarna, trots internets outsinliga dokumentärström, så jag funderar på honom och på oss och på mig. Jag funderar och oroar mig, pratar med honom på Skype i någon timme och så är det lugnt en stund igen, tills jag hittar tillbaks. Så längtar jag och gråter en stund, sen skärper jag till mig, påminner mig själv om att jag faktiskt snart är halvvägs till 50 och att jag inte ska vara så ynklig och svag, riktar om funderingsfokus till skor, tränar lite, läser några rader och lägger mig.
The glorious life of a journalist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar