I nattas vaknade jag vid midnatt av en sån överjävlig kramp i magen. Tvärt spårade tankarna iväg till älsklingsbrors nära-döden-upplevelse för två år sedan. Eller kanske är det tarmvred...? Eller blindtarmen? Eller inflammation i tarmfickorna?
Fan, det är inte helt bra för en hypokondriker att sitta och lyssna på symtom och diagnoser hela dagarna...
Nåja, jag har i alla fall klarat att spendera en fredagkväll hemma i TV-soffan med mamma. Det var faktiskt rätt skönt, hetsen jag annars känner inför helg och festande och sociala sammankomster är stilla. Jag känner inte att jag missar något, Mannen i mitt liv kommer nog inte vara på Arken ikväll heller. Så jag har faktiskt inget emot att sitta hemma med mamma, "The Bell Jar" av Sylvia Plath och en dokumentär om Hitler. Det känns som en bra kväll, och min lever bugar och bockar för ledigheten.
Men imorgon får det fanimig vara nog. Då måste jag ut.
Om inte annat, så är det ju Björneborg och Sonisphere och HIM nästa helg. Jag känner på mig att jag kommer få min beskärda del av fest och alkoholintag då... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar