Sysslolös på jobbet, del III: "Midsommardebriefing".

Jajjemän, jag tänkte busa till det lite och inte alls skriva om saker jag irriterar mig på på jobbet. Istället tänkte jag rikta fokus mot den gångna midsommarhelgen och dess firande.

På fredagen åkte vi ut till J-Ho's stuga redan tidigt på dagen. Inte så tidigt som vi från början hade planerat, men ändå tidigt. Vi laddade för "Tjejer kan"-dag, men trots den uppenbara könspreferensen för dagen, lyckades Back-Ass pojkvän slinka med. Och tur var väl det, utan honom hade den 2,5 minuter långa båtfärden över Vårdö-pölen känts som en evighet. Han kläckte den ena vitsigheten efter den andra och skämtdepåerna verkade aldrig sina.

Väl på J-Ho's stuga slängde vi oss i släpet till fyrhjulingen och satte av på cruise. Med J-Ho och Naidaan som säkra chaufförer, böörnade vi igenom skogarna som ena riktiga kickers. Sedan var det dags att slita fram luftgeväret och vi slaktade ölburkar som placerats både här och där. Testosteronet flödade och plötsligt förstod vi varför en del karlar så prompt måste "fläxxa göönsen" och bryta armar och brottas så fort de hör en ölburk som öppnas. För att få balans i hormonerna igen, beslöt vi oss för att binda kransar. Naidaan var ytterst ivrig över att få sätta igång att fläta sin Master of Disaster-krans. Efter fem minuter lät det ungefär så här:

"JÄVLA FITTKRANS, JAG SKA TAMEJSATAN ALDRIG GÖRA SÅNT HÄR SKIT IGEN, DET TAR JU FITTAN ALDRIG SLUT!"

Kransen blev jättefin, men slängdes någonstans mellan gårdsplanen och taxin.

Sedan bar det av mot Tiggarviken för middag och sällskap. Åh, en sådan kväll. En alldeles, sproilans ny BFF införskaffades, och nu är han fast för evigt. *plats för elakt skrockande*

Lördagen spenderades först hos N.ströms residens och sedan som vanligt mot Den Grundstötta Finlandsfärjan -Arken. Genom folkhav och lindrig dimma ser jag först en gammal bekant jag gjorde mig förra sommaren, och sedan ytterligare en bekant från studierna i Kalmar stad. Lustigt. Jag var tvungen att tänka mycket hårt på söndagen för att jag skulle kunna utröna huruvida jag drömt eller om det verkligen var sanning. Det visade sig, efter utforskande av den behändiga digitalkameran, att det verkligen rörde sig om sanning. Fantastiskt trevligt.
Efterfesten hölls på det, nu mer antagligen ökända, "House of house" med några gamla vänner. Mycket trevligt. Vi höll tappert ut till åtminstone åttatiden på morgonen.


Fantastiskt perfekt helg. Tack så mycket, alla inblandade, och antagligen förlåt också. För säkerhets skull.