En arbetskamrat (dock ej samma som igår) påpekade att jag lider av "sothår" och frågade när jag klippte mig senast. Jag tvingades fundera efter en stund. Insikten var nära nog paralyserande:
Senast jag klippte mig var i maj 2009...! Vad jag kan minnas i alla fall. Det stämmer också rätt bra in på längden: mitt hår är åtminstone 15 cm längre nu än jag hade då (30 cm enligt linjalmätningar...!).
Så jag satte mig genast och panikringde runt till alla salonger i stan, bönade och bad om hårvård. Till sist fick jag en tid. TACK GUD!
Fram till klockan 14:00 är det alltså helt okej att kalla mig "Svinto" (Åman och Hellsten - I'm looking at you), fast "Hairy Potter" om man så önskar. Men efter det är det silencio.
Jag hoppas bara att de inte måste klippa av mig allt för mycket. Då kommer jag bli som de där tjejerna jag aldrig förstått mig på - stortjuta över mitt svunna hår. Jag gillar längden jättemycket som den är nu. Men det är ju, å andra sidan, inte mycket värt om det är trasigt. Jag chockade mig själv med min plötsliga handlingskraft och har väl därför inte hunnit förbereda mig mentalt, antar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar