Exakt just nu känns livet ganska gött.
Med lite småfix aspirerar Elin och jag på ett nätt VG på kandidatuppsatsen, vilket känns nästan olagligt bra. Jag har rumsterat om en aning i omgivningen, känns också som en tyngd har lyfts från mina axlar. Enkelt och svårt på samma gång, men jag håller i alla fall mitt nyårslöfte från förra året.
Dessutom har jag märkt att en kombination av Burana, Panadol och Voltaren gör dagarnas kroppssmärtor uthärdliga och slänger man in en par Neurol till natten sover man som en bebis. Fast faan, vad jag önskar att kylan kunde börja avta. Jag skulle vilja ta tag i Beach '14 småningom, men det är inte helt frestande när man blir invalid bara av att gå i trappor. Yoga börjar bli så sabla tråkigt. Saaaamma låååångsaammaaa röööööörelseeeer, vaaaaaaarjeeee gååååååååååååååååååååånnnngggg - snaaaaaaaaaaaaarrrrkkkk.... Fast vigulant blir man ju och det kan ju vara bra, någon gång.
Tanken att påbörja någon form av diet slog mig för en sekund, men jag tror att jag hoppar det. Jag är inte så bra på det här med dieter, har det visat sig. Fast jag kan ju alltid börja bekanta mig med Köket. Det börjar vara dags för oss att bli vänner, Köket och jag. Baby steps...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar