Ivern brann som en lax i solnedgången!

Som rubriken antyder har jag alltså spenderat de senaste två timmarna med att åter uppdatera mitt CV och söka jobb. Ett av jobben jag sökte önskade en bild av mitt anlete, varpå jag satte mig att fotografera.

Jag har haft ett problem som har följt mig sedan barnsben; jag ser retarderad ut på bild. Det har visat sig inte spela någon roll att jag, exempelvis, blir sminkad och fixad av någon professionell sminkfixare, att fotografen har den absolut senaste überkameran eller att han riggar ljussättning fullgod en landningsbana vid fototillfället. Nej nej, ty jag lyckas ändå spänna sönder mig och blinka/få högerögat att försvinna in i skallen/dra lustigt på munnen/ha 36 dubbelhakor/peta ut ögat på betraktaren med min näsa/el dyl.
Det är dock fantastiskt att ha en väbb-kamera, då man kan studera och korrigera sina mimiska skavanker innan man faktiskt tar bilden.
Dock upptäckte jag ett helt nytt lyte idag. Jag tänkte "pigg, käck, redo att ta sig an alla utmaningar".

Jag såg ut så här:

Nina Latvala: "JAG ÄR KRAFTIGT INTRESSERAD!!!"

Varifrån kommer denna totalt vansinniga blick?? Det värsta är att jag inte gör någon speciell min på bilden, utan det är så där de ser ut vanligtvis, ögonen. Som att jag kommer dra iväg på dödarstråt småningom. *plats för läskigt ljud från valfri Hitchcock-film*


Bilden påminner mig dessutom lite om Kenny Craig:




I creep myself out.