Lite irriterad.

Jag har precis kommit hem från världens roligaste chillkväll, med de skönaste människorna (fastän en gick hem alldeles för tidigt). Jag har haft skitroligt, skrattat inälvorna ur mig och druckit go öl hela kvällen, men nu, så fort jag steg in genom dörren, fick jag lite bryt. Av ingen särskild anledning alls. Tre saker har vägrat lämna huvudet:

1. Folk som trackar min musiksmak. Fine, det var kul först, men give it a rest. Vem bestämmer vad som är coolt att lyssna på? Vem bestämmer vilken musik som är töntig? Inte är det jag och inte är det du och inte är det din mamma, så vem fan är den här musiksmaksbossen egentligen? Musik för mig är något som får mig att må bra och känna mig lycklig en stund. Skit samma om det är HIM eller Boyzone eller Slipknot, så länge det uppfyller kriterierna.

2. Folk med icke-existerande självinsikt. FaaAAn, vad det kan irritera mig...

3. Mig själv. Herregud, vad jag kan driva mig själv till vansinne. Min logik har punka - whyy?? Jag måste skärpa mig, men jag vet inte hur jag ska gå till väga. Samtidigt vill jag slå på alla som säger att jag borde skärpa mig, och hotfullt viska "thyhyyyyyyyysssst" i deras öron när de sover.


Nu känns det mycket bättre. Allt blir alltid mycket lättare när man får skriva av sig. Kanske jag borde klä mina otaliga irritationsmoment i ord oftare, så kanske de slutar skava efter ett tag. Härmed varnar jag alltså eventuella läsare för ett antal cranky inlägg inom den närmsta framtiden. Du vet var krysset sitter om du känner att du inte orkar hänga med. Just sayin'. Pusshej!